Mina sista hälsning
Du var med när jag kom till denna värld
Jag var med till slutet på din livslånga färd
Pappa, Du har nu funnit frid
Du vann tyvärr inte denna strid
Du har nu funnit ro i ditt sinne
Djupt bevarad i vårat minne
I en värld ovan molnen får du nu alla stjärnor att falla
Du kommer att vara så saknad av oss alla
Ty när livet går från dur till moll
Står vi där med hjärtan skyddade av soll
Med glimten i ögat och med underfundiga ord
Så levde du livet på denna jord.
Till en stad du nu är på vandring
En stad där rosor aldrig dör
Denna dikt skrev jag som en sista hälsning till Pappa. Prästen läste upp den när vi avslutade vid graven. Det var en fin begravning . Det kändes " lättare " på nåt vis när det var en urna i kyrkan o inte en kista. Självklart var det jobbigt men hoppas ni förstår vad jag menar.
Är tomt efter Pappa.. ingen som ringer o frågar om saker o ting.. ❤️
Men han har det bra nu..
Jag o Trine var ner på julaftonen o tände ljus till våra Pappor Kjell.
